Till huvudinnehållet
Stäng meny
Tillbaka
Tillbaka
Välkommen till Gråzon Gränsfall Glasklart! Här får du tips på hur din förening eller du som barn- och ungdomsledare kan arbeta för att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp. Gråzon Gränsfall Glasklart togs fram av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor för åren 2013 och 2014.

Varför?

Föreningslivet samlar många barn och unga. Som ledare är du i många fall en viktig person i deras liv. Det ger dig en möjlighet att aktivt bidra till att barn och unga vistas i bra och trygga sammanhang.

Läs mer

Hur?

Ämnet kan kännas svårt men att arbeta förebyggande behöver inte vara svårt. Hitta vägar att utveckla ert arbete så att ni har tänkt efter före.

Läs mer

Scrolla ner för att läsa mer

Kunskap och tips

Här hittar du information om Gråzon Gränsfall Glasklart, kunskap om sexuella kränkningar och övergrepp och rapporter för fördjupning. Du hittar även länkar vidare till organisationer och verksamheter som kan ge råd och stöd till föreningar, unga och föräldrar.

Dela och ladda ner

Tipsa dina vänner, din förening eller andra barn- och ungdomsverksamheter om Gråzon Gränsfall Glasklart och www.granser.nu. Här hittar du även loggan och affischer för utskrift.

Varför?

Det finns många anledningar till att arbeta förebyggande i organiserade barn-  och ungdomsverksamheter. Men som ledare är det mycket som ska hinnas med, förberedas och följas upp inom ramen för den ordinarie löpande verksamheten och det kan kanske vara svårt att prioritera förebyggande insatser, svårt att se behovet när det finns så mycket annat att ordna med.

Sexuella kränkningar och övergrepp kan kännas främmande och avlägset. Men det händer. Det kan vara något som sker mellan vuxna ledare och barn, eller mellan barn och unga i verksamheten. Det kan vara planerat eller något som sker i stunden. Det kan vara kriminellt eller något så vardagligt som ett obehagligt uttryck. Oavsett är det viktigt att förstå att det händer och att vi, genom att höja vår egen medvetenhet, kan bli bättre på att förebygga, se och förstå samt stötta barn och unga som mår eller riskerar må dåligt.

En berättelse

Berättelser om kränkningar och övergrepp finns från alla typer av organisationer. Allt ifrån idrottens värld till scouter och trossamfund. Om vi är mottagliga kan vi låta andras erfarenheter bidra till att höja vår egen medvetenhet och utveckla vårt eget förebyggande arbete där vi verkar.

Utsätta, Utsättas, Hantera

Jesper Fundberg, forskare vid Malmö högskola, har intervjuat personer från olika sorters föreningar, idrottsföreningar, kulturföreningar, religiösa samfund samt Scouterna. Han har pratat med män och kvinnor. Fokus har varit på sexuella övergrepp mot barn och unga i föreningar. Personernas egna erfarenheter av att ha blivit utsatta för övergrepp, i sin ungdom, inom en förenings verksamhet. Erfarenheter av att ha varit med och utsatt andra för sexuella kränkningar och övergrepp. Föreningars erfarenheter av att ha hanterat situationerna. Syftet är att få en bild av de erfarenheter, känslor, tankar och handlingar som människorna fortfarande går och bär på och omvandla dem till kunskap som kan bidra till en utveckling av förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp inom föreningslivet.

Därför arbetar vi förebyggande mot sexuella kränkningar och övergrepp

Hur tänker föreningar kring varför de valt att arbeta förebyggande mot sexuella kränkningar och övergrepp? Några personer verksamma inom ledarledd barn- och ungdomsverksamhet delar med sig av sina tankar om förebyggande arbete.

Om sexuella kränkningar och övergrepp i media

Då och då lyfts frågan om övergrepp på barn och unga i media. Här kan du ta del av några medieproduktioner som på ett eller annat sätt berör ämnet sexuella kränkningar och övergrepp i ledarledda barn- och ungdomsverksamheter.

Hur?

Att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp behöver inte vara svårt även om ämnet är svårt. Att stötta barn och unga under sina uppväxtår och bidra till att de verksamheter de befinner sig i är trygga och positiva sammanhang handlar både om att stärka det som är bra och förebygga det som är dåligt. Det handlar om att som förening se till att styrelse och ledare har den kunskap och trygghet de behöver för att initiera och utveckla ett förebyggande arbete. Det handlar om information, diskussion och stöd. Det handlar om ledning och organisation. Det handlar om mod.

Höj beredskapen

Att höja beredskapen i den egna verksamheten handlar till stor del om att ha en idé och struktur för sitt arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp. Ett framgångsrikt förebyggande arbete handlar inte alltid om vad du gör utan i många fall om hur du gör det du gör.

Diskutera!

Verksamheter för barn och unga har ett ansvar att förebygga kränkningar och övergrepp och kunna hantera, stötta och hjälpa de som utsätts oavsett vem förövaren är eller var kränkningen eller övergreppet sker. Det kan dock vara svårt att komma igång med ett förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp och det är en stor utmaning att nå ut till alla ledare. Stegen under Att förebygga kan vara ett stöd i att få en struktur för föreningens arbete, men hur blir detta en kunskap som delas av alla ledare i föreningen? Att lyfta frågor om sexuella kränkningar och övergrepp och diskutera dem, så väl i styrelsen som inom ledargruppen, kan vara obehagligt och svårt. Sanningen är dock att vi inte har något val. Sexuella kränknignar och övergrepp sker även i den bästa av föreningar och detta måste vi prata om och diskutera hur ledare och andra i föreningen kan bli en del av ett förebyggande arbete.

I Pratstartaren hittar ni frågor som kan hjälpa er att komma igång med diskussionerna om hur sexuella kränkningar och övergrepp kan förebyggas i er verksamhet.

Unga hbtq-personer

En trygg miljö utan sexuella kränkningar och övergrepp är en förutsättning för att ha tillgång till demokratisk delaktighet och all den rikedom som föreningslivet har att erbjuda. Föreningar har ett ansvar att arbeta aktivt för medvetenhet om och inkludering av hbtq-personer i arbetet mot sexuella kränkningar och övergrepp, både när det gäller ledare och deltagare. Detta för att alla oavsett sexuell läggning, kön, könsidentitet och könsuttryck ska ha möjlighet till delaktighet och engagemang på lika villkor. Att osynliggöra homo- och transhat i arbetet mot sexuella kränkningar och övergrepp kan medföra att sexuella kränkningar och övergrepp mot hbtq-ungdomar och andra hbtq-personer i verksamheten inte uppmärksammas.

Barn och unga med funktionsnedsättning

Som förening eller samfund kan det finnas anledning att särskilt beakta gruppen barn och unga med funktionsnedsättning när man utvecklar sitt förebyggande arbete. När det gäller sexuella kränknigar och övergrepp kan det finnas omständigheter som gör att denna grupp unga kan hamna i särskilt utsatta situationer.

Så arbetar andra

Att lära av andra föreningars arbete är både effektivt och en utmaning. Vad kan exempelvis en idrottsförening lära av ett Scouterna? När verksamheternas olikheter är lagda åt sidan återstår ganska många frågor som ideella föreningar delar, oavsett inriktning. Vad ska vi göra, när och varför, vilka behöver kunskap och hur når vi ut? Utmaningarna är många. Här kan ni läsa hur fyra föreningar arbetar förebyggande mot sexuella kränkningar och övergrepp inom sina verksamheter.

Kommunens roll

Vad finns det för möjligheter för kommunerna att bidra till föreningslivets förebyggande arbete mot kränkande behandling och sexuella kränkningar och övergrepp specifikt och vad finns det för komplikationer i en sådan relation? Här låter vi tre kommuner – Sandviken, Sölvesborg och Ånge – dela med sig av hur de tillsammans med det lokala föreningslivet arbetar för att implementera ett förebyggande arbete. Även om de tre kommunerna arbetar på delvis olika sätt är det flera intressen som de delar. Bland annat strävan efter att stödja föreningarna i ett processorienterat utvecklingsarbete, undvika ekonomiska betunganden för föreningarna samt en önskan att värna om de unga i kommunen, utan att hota föreningarnas oberoende.

Framgångsfaktorer för kommunens samverkan med föreningslivet kan utifrån dessa kommuners erfarenheter beskrivas som:

  • Politisk förankring av arbetssättet.
  • En tydlig form för hur kommunen och föreningen ska samverka kring föreningens verksamhet.
  • Att använda sig av en tredje part, till exempel ett studieförbund som på ett processorienterat sätt kan stötta föreningens utvecklingsarbete.

Tips från experter

Vad ska jag göra? När och Hur? Får man lite kunskap väcks ofta fler frågor. Här kommer några tips på hur du kan tänka kring att upptäcka signaler på sexuella övergrepp mot barn och unga samt hur du kan tänka inför att tala med barn och unga om din oro.

När det händer

I ett förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp är det bättre att tänka NÄR det händer än OM det händer, för det är detta som ni måste planera för. Vem gör vad NÄR det händer? Här följer en checklista för vad ni behöver tänka på i en akut situation.