Till huvudinnehållet
Stäng meny

Framgångsfaktorer

Det är svårt att lyfta ut någon enskild faktor som oberoende av andra kan sägas vara ”lösningen” på ett framgångsrikt förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp. Det är svårt att på förhand veta vad som är det mest ”rätta”, det mest effektiva sättet att arbeta. Det finns dock en del stöd som kan hämtas från forskningen kring våldsförebyggande arbete riktat mot unga. Även andra föreningars erfarenheter är något vi bör lyssna till även om det ofta inte är möjligt att kopiera någons annans arbete och därmed förvänta sig samma resultat.

Vad säger forskningen?

Forskning om våldsförebyggande arbete bland unga pekar på att utgå från en teori eller beprövad erfarenhet samt ha undersökt hur situationen ser ut, i exempelvis den egna verksamheten, är en viktig del av ett förberedelsearbete som bidrar till att det du avser göra blir framgångsrikt. Att göra flera typer av insatser samtidigt, till exempel ge fakta, skapa möjlighet till reflektion och social träning samt ge ledarna kompetensstöd är faktorer som visat sig vara framgångsskapande.

Vikten av att ge ledare kunskapsstöd framstår som väldigt centralt samt att detta kunskapsstöd är något som sker återkommande och inte enbart blir en punktinsats. Men att något blir framgångsrikt kan även ha att göra med relationerna mellan ledare och de unga medlemmarna. En rimlig måttstock för en förebyggande insats är därför om den på ett positivt sätt påverkar chansen att de ansvariga får den information de behöver för att agera. Det kan handla om att skapa en förtroendefull relation mellan ledare och unga så att de unga faktiskt vill och vågar berätta om något händer eller om något oroar dem.

Hur du pratar om exempelvis sexuella kränkningar och övergrepp kan också påverka möjligheterna att förebygga. För att undvika att vissa känner sig utpekade som möjliga förövare eller offer har det visat sig att tilltala samtliga som åskådare är en bra väg för att komma framåt. Vad kan du göra om du ser någon bli kränkt? Eller, hur bör du reagera om en kompis berättar att denne blivit utsatt? Att tilltala alla som möjliga åskådare i stället för möjliga förövare eller möjliga offer kan därmed skapa mindre motstånd och i stället mer motivation att förändra våldsamma och hälsovådliga beteenden.

 

Tankar från föreningar

Under vintern 2013/2014 gavs föreningar och trossamfund, i en stor undersökning, möjlighet att själva beskriva vad de upplevt som framgångsfaktorer för att arbeta förebyggande mot sexuella kränkningar och övergrepp i den egna föreningen. Tre faktorer visade sig vara centrala.

  • Ledarna
  • Utbildning och information
  • Öppenhet

När allt kommer omkring är det ju just ledaren eller ledarna som allt faller tillbaka på. Det är ledarna som har ansvar för verksamhetens innehåll, att den fungerar och att alla – barn, unga och ledare i alla åldrar – känner sig trygga. Många verksamheter lyfte vikten av att alltid vara flera ledare och gärna både kvinnor och män tillsammans. Ledare ska inte behöva vara ensamma med barn. Detta kan ses både utifrån den unges perspektiv och utifrån ledarens perspektiv. Om det alltid är minst två ledare närvarande minskar risken att ett barn ska bli utsatt. Åtgärden blir också ett skydd för ledaren, som på det sättet kan undvika att misstänkliggöras eller själv uppleva obehag av att vara ensam. Att vara flera ledare är ett bra steg på vägen men kan inte ses som tillräkligt för att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp. Det kommer alltid att finnas situationer där det av olika anledningar inte är flera ledare närvarande därför bör den bärande principen vara en hög grad av medvetenhet bland såväl unga som ledare.

Man måste hela tiden hålla frågan aktuell så att det finns en medvetenhet hos alla ledare och funktionärer.

Att få alla ledare att inse att problemen existerar och sprida kunskap om hur vi förebygger det.

Hur gör man då detta? Utbildning verkar vara nyckelordet när ledare själva sätter ord på ett framgångsrikt förebyggande arbete. Information och utbildning i syfte att höja ledarnas kompetens kring kränkningar och övergrepp, och hur de kan förebygga detta i den verksamhet som de leder, verkar vara grunden för verksamheternas insatser. Genom samarbete mellan verksamheter används kunskap som utvecklats på andra håll för att stärka föreningens förebyggande arbete. Utbildning uppges också ge ledare en vi-känsla och en känsla av trygghet i sin roll. Att dessutom sprida information till medlemmarna om att ledarna är utbildade stärker dessa känslor ytterligare.

Att alla vet att alla ledare är utbildade för att se och reagera.

Genom utbildning och god kommunikation skapas en vi-känsla i föreningen som gör att alla känner förtroende för föreningen och upplever att det finns flera att prata med inom föreningen.

Utbildning så man inte gömmer huvudet i sanden och tänker att det inte kan hända i vår förening.

Utbildningsinsatser eller kunskapshöjande aktiviteter är ofta bra för att sätta ljuset på en särskild och avgränsad fråga, men att prata med varandra och utbyta erfarenheter och funderingar upplevs också bidra till att medvetandegöra frågan. Det handlar om att prata om att det faktiskt händer och att det även skulle kunna ske i den egna verksamheten. Sexuella kränkningar och övergrepp är väldigt dramatiskt för de involverade men att prata om det kan vara helt odramatiskt om det görs till en naturlig del av ledarskapet.

Att alla är up to date med vad som gäller, samt att man har en öppen dialog. Det är viktigt att våga prata om det även om ingenting har hänt, det visar alla hur viktigt det är.

Att öppet våga prata om det mellan ledare. Att förutsätta att det även kan hända här.

Att våga prata om det i ledargruppen och i barngruppen samt att även prata om det som är i gråzonen, saker som kan upplevas som kränkning av en kanske inte gör det av en annan. Att våga prata om dessa saker gör att man kan förebygga, men också tidigare uppmärksamma om något inte är okej.

 

Läs mer om framgångsfaktorer i rapporten Även i den bästa av föreningar (pdf) Öppnas i nytt fönster.