Till huvudinnehållet
Stäng meny

Samverkan med föreningslivet i Sölvesborg

Sölvesborgs kommun är en relativt liten kommun, vilket möjliggör att föreningssamordnaren har nära kontakt med de föreningar som verkar inom kommunen. Inom barn- och ungdomsverksamheten handlar det främst om idrottsföreningar. Att förebygga sexuella kränkningar och övergrepp är en fråga som kommunen inkluderar inom ramen för det generella värdegrundsarbetet. Föreningssamordnaren träffar alla nybildade föreningar för att informera om hur samarbetet med kommunen går till samt träffar alla föreningar som har behov av att träffas eller som kommunen har behov av att träffa. Sölvesborgs kommun ställer dock inga specifika villkor på föreningarna för att de ska få ekonomiska bidrag från kommunen. De menar snarare att det finns en risk att föreningarna tvingas ta fram dokument, vars innebörd inte förankras hos föreningens medlemmar eller i dess verksamhet, endast för att leva upp till bidragskraven. Sådana dokument upplevs inte leda till någon förändring i sakfrågan utan stannar lätt som pappersprodukter, menar Pia Olsson, föreningssamordnare i kommunen

För att stötta föreningslivets utveckling ger Sölvesborgs kommun löpande ett bidrag till Sisu idrottsutbildarna för att de i sin tur ska stödja idrottsföreningarnas utveckling av sitt värdegrundsarbete. I föreningar som inte är idrottsföreningar har Sölvesborg initierat motsvarande samarbeten med andra bildnings- och studieförbund. Eftersom kommunen har ett löpande avtal med Sisu idrottsutbildarna följs deras arbete med kommunens föreningar upp årligen. Detta ger kommunen möjlighet att på ett effektivt sätt följa upp allt utvecklingsarbete som görs i kommunens idrottsföreningar.

Andra utvecklingsinsatser i föreningar som kommunen har varit involverad i följs upp specifikt med berörda aktörer. Genom kommunens kontakt med de lokala föreningarna kan föreningssamordnaren och föreningen tillsammans identifiera utvecklingsbehov som föreningssamordnaren sedan för vidare till Sisu idrottsutbildarna, som i sin tur tillsammans med föreningen inleder ett arbete kring frågan. Detta gör att utvecklingsarbetet inte innebär en ekonomisk börda för föreningen utan är en kostnad som delas av kommunen och aktuella studieförbund.

Föreningens behov och verksamhet styr formen för det stöd som ges.

Kommunen ser dock vissa möjligheter att påverka föreningarna genom att de kan uppmuntra till en viss typ av utvecklingsarbete, något de gör med frågan om värdegrundsarbete. Vill kommunen driva en specifik fråga riktat till föreningslivet kan de göra detta genom att arrangera föreläsningar som de bjuder in de lokala föreningarna till eller lägga fram ett förslag till en enskild förening i en viss fråga.

Erfarenheten är dock att det är svårt att locka föreningarna till föreläsningarna samt att det kan vara svårt för dem att ta vara på kunskapen då de kommer tillbaka till verksamheten eftersom det vanligen endast är en representant per förening som närvarar. Lägger kommunen ett eget förslag om ett visst utvecklingsarbete är det beroende av att det finns ett intresse för frågan i föreningen för att det ska leda till något. Samarbetet med studieförbunden för att stötta utvecklingsarbetet de lokala föreningarna upplevs som mycket bra. Insatsen riktas då till den enskilda föreningen och möter dess särskilda behov. Insatserna är processorienterade och involverar flera aktörer inom föreningen. Detta gör att det är större chans att arbetet ska få en bestående effekt i föreningen.