Till huvudinnehållet
Stäng meny

Med en stor organisation i ryggen

Logo Scouterna

År 2012 fanns det 41 196 scouter under 18 år i de 1 050 scoutkårerna runt om i landet. Även om kårerna tillhör olika organisationer tillhör de även den nationella organisationen Scouterna. Arbetet mot sexuella övergrepp och kränkningar bedrivs inom ramen för ett vidare arbete med att förebygga övergrepp och kränkningar. I praktiken handlar det dock mest om sexuella kränkningar i olika former. Arbetet initierades 2003 då generalsekreteraren fick kännedom om händelser som skett längre bak i tiden och slog fast att Scouterna måste göra något. År 2003 fanns det dock inget som pekade på att detta skulle vara ett problem i scoutkårerna nu utan initiativet kom från ledningen. Idén till vad som skulle göras skapades av anställda inom Scouterna. Några eldsjälar på förbundskansliet fann andra eldsjälar runt om i landet. Det fanns en hel del kompetens inom scouterna bland de aktiva som hade användbar kunskap genom sina privata yrkesroller. Dessa personer kom att bli viktiga referenspersoner för det som arbetades fram.

Grunden blev att arbeta fram en policy, en handlingsplan, för hur man ska agera när något händer. Vad enskilda ledare ska göra samt i vilka lägen kåren kan få stöd av förbundet. Exakta rutiner för vad som ska göras i den enskilda kåren kan variera. Ur arbetet med att ta fram en handlingsplan som stöd för kårerna utvecklades utbildningen Trygga möten. Trygga möten blev en stor satsning som var möjlig att genomföra tack vare pengar från Allmänna arvsfonden som Scouterna fick 2005. För att få spridning och nå alla ledare ute i kårerna insåg de att de behövde göra en webbaserad utbildning så att den enskilde ledaren skulle kunna gå utbildningen när hen har möjlighet. Utöver webbutbildningen anordnar Scouterna utbildningstillfällen kring Trygga möten. Till dessa utbildningar finns ett studiematerial som fördjupar kunskapen och ger processtöd.

Vid sidan av utbildningarna har även ett centralt råd bildats som en stödfunktion som är tillgänglig när som helst på ett journummer. Jourfunktionen möjliggör att Scouterna centralt får kunskap om vad som sker i kårerna och vad som inte fungerar som det är tänkt. Det finns även en grupp centralt i organisationen som är en resurs och stöd till den enskilda kåren och ledarna efter att något har hänt. Förbundet stöttar även kårerna i akuta situationer genom att ta över eventuella mediekontakter om något händer i en kår. I vissa fall har även förbundet gjort en polisanmälan eller uteslutit en ledare då den enskilda kåren inte klarade av att lösa situationen själv. Utspritt i landet finns också konsulenter som stöttar kårernas utvecklingsarbete och håller i utbildningar.

Utbildning är en central del i förbundets perspektiv på förebyggande arbete mot sexuella kränkningar och övergrepp.

Ska vi kunna påverka ledarnas ansvar för en trygg och säker verksamhet måste ledarna få utbildning. Ledare måste lära sig vad övergrepp är för att kunna se. När man ser måste man kunna agera, menar Carin Grundberg-Sandell och Markus Wennberg, som arbetar med Trygga möten inom Scouterna.

De menar vidare att problemen inte ska lösas av en styrelse utan att alla ledare måste involveras. Därför är alla ledare över 15 år målgrupp för utbildningen. Trygga möten-utbildningen är obligatorisk för alla ledare och ska göras om vart tredje år. Obligatoriet upplevs väldigt positivt. Det har gjort att frågan lyfts upp på agendan överallt. Webbkursen ses som ett absolut minimum. Helst ska ledarna i kårerna även gå en utbildning där deltagarna träffas fysiskt och diskuterar frågorna.

Kårerna ska själva se till att ledarna har genomgått utbildningen. Kontroll görs så långt ner i organisationen som möjligt och alltid vid läger. I utbildningen uppmanas kårerna att be ledarna att skicka in det diplom som kursen avslutas med till styrelsen så att de kan ha koll på vilka som gått utbildningen. Syftet med utbildningen är att ge en grundläggande kunskap om kränkningar och övergrepp. Allt ifrån de allra allvarligaste övergreppen till mindre allvarliga kränkningar inkluderas. Att diskutera utifrån olika case har varit en framgångsfaktor. Det har gjort frågan lättare att prata om. Upplägget med case har även bidragit till att det är lättare att relatera till frågorna och känna igen sig och idag pratar man mer om gråzonerna än vad man gjorde initialt. Arbetet med utbildningar har utvecklats inom organisationen och idag tas frågan om att förebygga sexuella övergrepp och kränkningar inte bara upp i Trygga möten utan även inom ramen för scoutledarutbildningen och i Ledarboken.

Scouterna sprider information om Trygga möten i alla möjliga sammanhang: på webben, i förbundets tidning samt vid större arrangemang, men det är de enskilda kårerna som når ledare och föräldrar bäst och det är de olika scoutorganisationerna som ansvarar för förankringen hos ledarna. Att nå ut med kunskap och implementera ett arbete tar lång tid. Efter att Patrik Sjöbergs bok (Sjöberg & Lutteman 2011) kom ut förändrades läget dock. Idag finns det ett annat sug efter kunskap och utbildning, men Scouterna har också arbetat i flera år med frågan.

Att driva ett sådant stort utvecklingsarbete har inneburit många utmaningar. Den största har handlat om att få ut kunskapen till ledarna i kårerna. Inom ramen för utbildningarna har det också funnits utmaningar, exempelvis att inte fastna i diskussioner om de grova övergreppen. Det kan upplevas tryggare att prata om de grova övergreppen än det som är betydligt vanligare och mer nära vardagen. Scouterna försöker kommunicera budskapet; det här kan hända hos oss.

‒ Syftet är att ledare ska vilja se och ingripa och få dem att säga till en kollega eller prata om oro eller funderingar kring de unga med en kollega. Att ingripa mot en vuxen kollega är ofta svårare än att reda ut situationer mellan två barn, menar Carin  Grundberg-Sandell.

Scouterna upplever att de har brutit igenom vallen. Detta ledde till att Trygga möten-utbildningen blev obligatorisk. Med genombrottet följde en ökning av händelser som kom fram i ljuset. Med hjälp av kunnig personal har de lyckats möta behovet av stöd till ledare, barn och kårer. Erfarenheterna har använts för att hela tiden utveckla arbetet mot kränkningar och övergrepp. Nu sprids modellen även till andra organisationer.

Webbkursen var däremot en fullträff. Formen gjorde utbildningen tillgänglig för alla scoutledare över hela landet. Högt i tak i organisationen samt att ledande företrädare har pratat öppet om kränkningar och övergrepp har också bidragit till ett positivt utvecklingsklimat. Att ha en stor organisation som kan förvalta ett utvecklingsarbete gör att kunskapen och ansvaret inte blir personbundet, vilket är en styrka. Att det dessutom finns ideella personer som tycker att frågan är viktig ger arbetet extra bärkraft.

Hur kan det då se ut i en lokal kår? I KFUM Norrköping Scout finns det 45 medlemmar under 18 år. De har arbetat förebyggande mot sexuella kränkningar och övergrepp inom ramen för ett bredare arbete mot kränkningar sedan 2012. Anledningen till att arbetet drogs igång var dels att Scouterna satsade mycket på frågan, dels att kåren hade egna erfarenheter sedan några år tillbaka. Efter den händelsen tog det lång tid att komma tillbaka till en stabil grund igen, men när de var där så ville de få igång ett förebyggande arbete för att vara bättre rustade om det skulle hända igen. Kårordföranden Alexandra Ringius Hård tror inte att ungdomarna upplevde några problem i kåren när arbetet drogs igång. Däremot kunde de se att medlemmar försvann.

Det kan ju bero på olika saker, menar Alexandra, men idag försvinner inte medlemmar längre. Det fanns inte heller någon efterfrågan bland föräldrarna att kåren skulle arbeta förebyggande, men idag får de väldigt mycket uppskattning för sitt arbete av föräldrarna.

Scouternas arbete var till stor hjälp när KFUM Norrköping scout började. De tog hjälp av de förslag till handlingsplan som Scouterna hade tagit fram. Det gav dem idéer till att utveckla en egen trygg- och säkerhetspolicy. Policyn innehåller vad den enskilda ledaren ska göra och vem hen ska kontakta i krissituationer. Utöver den ska alla ledare gå kursen Trygga möten vart tredje år.

Styrelsen har även pratat igenom situationer där de bedömer att det finns särskilt hög risk för kränkningar och övergrepp, exempelvis när de är iväg på läger och utarbetat strategier för hur de kan minska risken. Det förebyggande arbetet är idag en del av det löpande arbetet och de arbetar aktivt med att förankra det bland både ledare och föräldrar. Föräldrarna har fått hem policyn och fått information om kårens arbete mot kränkningar och övergrepp, dels genom kårens Facebookgrupp, dels på varje föräldramöte. Arbetet har krävt extra resurser i form av tid, men inga extra ekonomiska resurser.

Den största utmaningen har varit att prata om de riktigt allvarliga sakerna. Det har att göra med kårens egen historia. För dem har gråzonerna varit lättare att diskutera. Samarbetet med Scouterna nationellt samt det stöd som kåren fått har varit till stor hjälp och underlättat genomförandet av kårens förebyggande arbete. En stor organisation i ryggen gör stor skillnad.