Till huvudinnehållet
Stäng meny

Att tänka på i förebyggande arbete

En viktig del i arbetet mot sexuella kränkningar och övergrepp är att integrera ett hbtq-perspektiv i det arbetet. Sexuella kränkningar och övergrepp där hbtq-personer är utsatta kan ske såväl mot ledare som mot deltagare och förövare kan vara såväl ledare som deltagare.

Uttryck som är homohatiska, transhatiska, sexistiska, rasistiska eller på andra sätt ifrågasätter alla människors lika värde bidrar till att skapa en stämning som är mer tillåtande till sexuella kränkningar och övergrepp.  För att motverka detta krävs såväl kunskap hos ledare som förståelse bland ungdomar om vilken effekt en kränkande jargong kan ha.

Kunskap och inkludering

Medvetenhet och kunskap om heteronormativitet, hbtq-frågor samt ett normkritiskt synsätt är viktigt för att motverka en homo- och transhatisk atmosfär. Alla sexuella läggningar, könsidentiteter och könsuttryck måste ses som lika självklara och oproblematiska. Samtidigt är det viktigt att specifikt synliggöra hbtq-frågor, varför hbtq-personer kan ha en särskilt utsatt situation, vart man som hbtq-person kan vända sig för att få svar på hbtq-specifika frågor, information om mötesplatser för hbtq-personer samt självklart ett tydligt bejakande av hbtq-identiteter på samma sätt som heteronormativ identitet. Utgå alltid från att det finns hbtq-personer närvarande, både bland ledare och deltagare. När alla inkluderas i framtagandet av de förhållningsregler som ska gälla har dessa större chans att få bra genomslag.  Känslan av utsatthet, skuldbeläggande av sig själv och ensamhet kan vara stor hos en utsatt hbtq-person och påverkas bland annat av tidigare erfarenheter av homo- och/eller transhat, ifrågasättande, osynliggörande och andra heteronormativa strukturer. Vetskapen om att det finns en handlingsplan som ledare och ansvariga följer kan öka tryggheten markant, både hos deltagare och bland ledare/ansvariga.

Agera

För ledare gäller att direkt ta upp och markera när de märker att reglerna bryts, eller uppmärksamma kränkande språkbruk eller jargong. Att låtsas inte höra ger legitimitet till det som sägs. Om man har missförstått situationen och det man såg inte var en kränkning eller ett övergrepp är skadan, att man ingrep ”i onödan”, mycket mindre än skadan av att inte ha ingripit då det skulle ha behövts. Ledare ska ha vetskap om, och vid behov även berätta, att de har laglig rätt att stoppa vad de uppfattar som en kränkning eller ett övergrepp. Gränssättning blir lättare om det finns regler att hänvisa till, och en gemensam plan för hur kränkande språkbruk kan bemötas. För många hbtq-ungdomar hör det tyvärr till vanligheterna att höra språkbruk som är homo- och transhatiskt, vilket kan vara en del i en normaliseringsprocess; att kränkningar av sexuell natur är något man måste stå ut med som hbtq-person.

Att regelbundet lyfta sexuella kränkningar och övergrepp i dialog med deltagarna är en viktig del i förebyggande arbete. Dialogen får dock inte utgå från heteronormativa föreställningar om vem som är förövare, vem som är utsatt och hur en situation ”ser ut”.

Stöd och uppföljning

När ett övergrepp eller kränkning, mot en hbtq-person eller med trans- eller homohatiska inslag, har inträffat är det viktigt att verksamhetens handlingsplan specificerar vart man som hbtq-person kan vända sig för att få stöd, både som utsatt och som ledare. När det gäller personen som är utsatt är det viktigt att stötta och hänvisa till annan hbtq-kompetent relevant hjälp, men också att personen själv har inflytande över det som sker. Många gånger kan utsatta hbtq-personer dra sig för att berätta om de har varit utsatta för övergrepp eller kränkningar av rädsla för att saker ska hända utanför deras kontroll, exempelvis att föräldrar ska kopplas in som de kanske ännu inte har kommit ut för. Var tydlig mot personer som är utsatta att det som de varit med om tas på allvar och är prioriterat, men samtidigt att de själva har rätt att bestämma vad som ska hända (men kom med förslag utifrån handlingsplanen). Ha alltid i åtanke att personer i verksamheten kan ha tidigare erfarenheter av kränkningar och övergrepp.

För förövaren är det viktigt att det framgår att det den har gjort kommer att få konsekvenser. Även här är det viktigt att lyssna på förövaren samt ha en medvetenhet om att förövare också ofta behöver stöd utifrån det som har inträffat. Det kan hända att inte heller förövaren följer heteronormen, vilket på något sätt kan vara kopplat till kränkningen eller övergreppet.

Det är viktigt att inte glömma bort övriga deltagare och ledare, som kan påverkas av det inträffade på flera sätt. Det kan återkalla jobbiga känslor och minnen, det kan orsaka svårighet att veta hur man ska relatera till de inblandade och det kan påverka tankar och känslor kring sin egen person.

Kränkningar eller övergrepp mot hbtq-personer gör att hbtq-personers extra utsatthet blir tydlig och skapar lätt en känsla av otrygghet hos andra närvarande hbtq-personer, oavsett om man är öppen med sin hbtq-identitet eller inte. Därför måste krafttag tas till för att komma till rätta med den känslan av otrygghet, både hos deltagare och ledare.

När det mer akuta arbetet är över är det läge att tillsammans med ledare och deltagare ha en diskussion med fokus på heteronormativitet, hur heteronormativitet yttrar sig både i samhället och i verksamheten. För tips på hur man kan hålla sådana samtal eller workshops se Lästips nedan.

Föreningslivet har en viktig roll att spela för en minskad utsatthet för sexuella kränkningar och övergrepp för hbtq-personer. Synliggörande, kunskap, medvetenhet och handling kan tillsammans hjälpa till att minska den förhöjda risken för sexuell utsatthet som studier visar att unga hbtq-personer har. Du är viktig för att föreningslivet ska bli mer tillgängligt för alla.

 

 

Detta är en omarbetad och förkortad version av rapporten Hbtq-perspektiv på förebyggande arbete i föreningslivet, utarbetad av RFSL ungdom. Läs hela rapporten här (pdf) Öppnas i nytt fönster.

Lästips

Vill du läsa mer om unga hbtq-personers situation samt om metoder för ökad inkludering följer här några fördjupningstips.

BRYT! (RFSL Ungdom och Forum för levande historia) Finns att ladda ner på RFSL Ungdoms hemsida

”Är du kille eller tjej?” En intervjustudie om unga transpersoners livsvillkor (Frida Darj, Hedvig Nathorst-Bööd, Edward Summanen) Finns att ladda ner på RFSL Ungdoms hemsida

Öppna verksamheten! (Ungdomsstyrelsen) Finns att ladda ner på MUCFs hemsida

Om unga hbt-personer Fritid (Ungdomsstyrelsen) Finns att ladda ner på MUCFs hemsida

Om unga hbt-personer Hälsa (Ungdomsstyrelsen) Finns att ladda ner på MUCFs hemsida